Later beluisteren
-
Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
- Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16.
Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva.
- När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen.
- Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon.
Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen var så starka att hon avbröt nedtrappningen.
- Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon.Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I över 40 år har vi haft det i lagen – fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av?
Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav.
Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar – på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga.
Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor – 50% av svenskarna vill träna på semestern – och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår – för framtids segrar".
-
De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Känslor är inte vår reaktion på omvärlden – det är vår konstruktion av den.
Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna.
Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss.
I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor.
Programledare: Gustav Asplund.
